söndag 24 februari 2013

Aj, min svanskota och bildbomb från dagens ritt.

Sådär ja, nu har jag äntligen tagit mig upp på hästryggen för första gången på över tre månader. YES...

Inledningsvis kan jag meddela att en sadel som inte används på över tre månader tenderade visst att mögla lite, najsis:)
Pussas lite.

Fiiin glad kille!

Hobbe och Linda och Jag och Qråkan.
Qråkan blev glad som vanligt över all uppmärksamhet och fäller som tusingen, ser fram emot en korthårig blank kille snart.
Ledde honom en liten stund innan jag klättrade upp (den underbara mannen vickade med armbågarna och gjorde chickenljud när jag inte ville stiga upp direkt...såklart skojade han bara då han är rädd om Pinsessan), Qråkis stod sen så snällt när matten klamrade sig upp från stiguppstenen.

Snäll och väluppfostrad!

Skrittade iväg en bit på en rätt så vaken kille som trots att han blir lite spänd och blåsig ändå alltid går, det gillar jag!



Sen tänkte jag trava något varv på fältet och göra en fattning för att se om hjälperna satt, precis när vi travade lite kom Hobbe gående på vägen och då sprack Qråkan i ett par lyckoskutt typ *kolla mig Hobbe, jag är riiiidhäst*
Tursamt nog höll jag mig kvar, skällde lite på honom, meddelade att personalen verkligen inte ville trilla av och konstaterade i vanten att en nagel gått av....
Linda frågade snällt om hon kunde rida iväg och jag sa att det gick bra för Qråkan SKA vara trygg bara med mig och det var han också när Hobbe skrittade vidare.
Travade ett varv och gjorde en galoppfattning sen hoppade jag av klappade massor och promenerade en stund. Fina fina!



Lite öm i baken efter att jag satte mig på bakvalvet vid skutten är jag men hemskt lycklig över att vara igång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar