Förbannad över allt och ingenting...

All uppdämd oro, irritation och besvikelse pga anledningar har nått sin övre gräns och jag är stundtals på ett sjuhelsikes jävla dåligt humör!
Inte så kul då det var väldigt länge sen jag var på dåligt humör och jag gillar ju att vara glad.
Temperament finns ju, så det brinner av utav bara den när det väl vill sig....

Kände det tydligt igår när jag och den underbara mannen åkte för att hämta ett nytt modem och någon mindre skicklig förare kom i vår väg, då brast det fullständigt och jag drog en lång hög ramsa om odugliga människor som inte hittar blinkersmanicken, gasen eller har en jäkla aning om att det faktiskt sitter en spegel på varje dörr och en inne i bilen för att man ska titta i dem! Tror jag sa något eller ett par riktigtfula ord också för säkerhets skull.
Den underbara mannen stirrade på mig och konstaterade att det sura fruntimret vid hans sida visst var på dåligt humör...
Känner det också så fort något inte går precis som önskat, typ att diskmaskinen gick sönder, bromsröret på bilen gick sönder bak samma dag vi just bytt bromsarna fram och att blixten slog ner och pajjade mitt modem.
Nu får jag inte igång wifin och det retar mig för ögonblicket rätt så mycket :(

Ska nu ta en kalldusch och åka till dotter och fika, hoppas det kan lindra lite av min frustration!

//Surpuppan