Tog en tur i skogen igår på Qråkis med dotter och Lillan, han visade återigen att han har ett härligt psyke samt att han visade sin lite mer bralliga sida vilket matte kanske inte riktigt uppskattade lika mycket...
Vi red en helt ny väg och han var jätteduktig som både travade och galopperade först, travade rätt igenom en stooor vattenpöl och skyggade inte ens när en fet grävling rusade över vägen ett tiotal meter framför oss.
Däremot tyckte han att det var superskoj och då måste man ju bralla eller hur, eller inte säger jag....
Han blev så i gasen att han hoppade rakt upp rätt så högt när han gick emot en slyruska som kom emot hans bakben och skuttade och brallade när jag bad om galopp, lite svårt ändå att bli arg och skälla på honom när han uppenbart har så kul att det spritter i hela pyjamasen på honom.
När vi kom en bit på hemväg blev det total soppatorsk, öronen lade sig som flygplansvingar och den mentala hästen var helt slut, då hoppade jag av och promenerade hem. Alla intryck blir helt annorlunda när matte går bredvid så han lugnt kunde få skritta hem utan att behöva ha koll på hela den stora vida världen som nyligen öppnades för honom när jag började "rida" mer ordentligt på honom i skogen.
 |
| En bild från förra sommaren, treårigt busfrö i hagen=) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar