Sagt och gjort så blev det tömkörning för Qråkis idag.
Jag tömkörde först i skogen runt våra vinterhagar så jag kom ut ovanför ridbanan där allt var så äckligt igår.
Idag var det ungefär som att tömköra en kossa, hur lugn som helst och spanade inte efter någonting. Skönt.
Vi gjorde en del övergångar där jag påminde honom hela tiden att ha bakbenen med sig och inte dyka på näsan fram. Gick riktigt bra och matte är återigen nöjd :)
Om det är något jag är mindre nöjd med är det att Qråkan hela tiden lyckas grisa ner mig så in i hoppsan, han är som en knähund och ska vara med hela tiden med sin ganska slabbiga nos.
Dessutom är han väldigt enträgen och väldigt på, så mina ridbyxor och den tröja jag har på mig är alltid grönprickiga med slemmärken från topp till tå.
Gillar honom såklart mest ändå ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar