Däremot gick det inte att gå ut ur stallet förrän det dragit över så jag passade på att göra ordning kraftfoder och skriva tydliga lappar till den underbara mannen som ska ta hand om stallet när jag ska ladda upp mina batterier på en solstol (och möjligen lite granna vid en barkant;-)).
Alla vattenkar är nyskurade och höpåsar framplockat, hagarna är hela och har bra ström... då känns det ok att åka.
Jag lider ju av ett enormt kontrollbehov och bara måste veta till punkt och pricka att allt kommer att fungera när jag inte är hemma. Jag har blivit lite bättre på detta och kan faktiskt släppa ansvaret till en (knapp) handfull människor, den underbara mannen inte minst.
Han är en guldklimp, jag är lyckligt lottad och det tål att sägas igen och igen.
Naturligtvis kommer jag sakna honom varenda dag, det är kul att åka men alltid hundra gånger bättre att komma hem.
 |
| Love UUUUUUUUU!<3 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar